Finansfunktioner del tre
FÖRRÄNTNING
Beräknar det ackumulerade värdet på startkapitalet för en serie periodiskt varierande räntesatser.
Syntax
FÖRRÄNTNING (Kapital; Schema)
Kapital är startkapitalet.
Schema är en serie räntesatser, till exempel som ett intervall H3:H5 eller som en (Lista)(se exemplet).
Exempel
1000 valutaenheter har placerats på tre år. Räntesatserna har varje år uppgått till 3%, 4% och 5%. Hur högt är värdet efter tre år?
=FÖRRÄNTNING(1000;{0.03;0.04;0.05}) returnerar 1124,76.
KUPANT
Returnerar antalet räntebetalningar mellan betalningsdatumet och förfallodagen.
Syntax
KUPANT(Betalning; Förfallodag; Frekvens; Bas)
Avräkning är värdepapprets inköpsdatum.
Förfallotid är det datum som värdepappret förfaller (upphör att gälla).
Frekvens är antalet räntebetalningar per år (1, 2 eller 4).
Exempel
Ett värdepapper köps 2001-01-25; förfallodagen är 2001-11-15. Räntan betalas halvårsvis (frekvensen är 2). Hur många räntedagar blir det om daglig ränteberäkning (bas 3) används?
=KUPANT("2001-01-25"; "2001-11-15"; 2; 3) returnerar 2.
KUPDAGB
Returnerar antalet dagar i den aktuella ränteperioden där betalningsdagen infaller.
Syntax
KUPDAGB(Betalning; Förfallodag; Frekvens; Bas)
Avräkning är värdepapprets inköpsdatum.
Förfallotid är det datum som värdepappret förfaller (upphör att gälla).
Frekvens är antalet periodiska räntebetalningar per år (1, 2 eller 4).
Exempel
Ett värdepapper köps 2001-01-25; förfallodatum är 2001-11-15. Ränta betalas per halvår (frekvensen är 2). Hur många dagar är det i ränteperioden där betalningsdatumen infaller om daglig ränteberäkning (bas 3) används?
=KUPDAGB("2001-01-25"; "2001-11-15"; 2; 3) returnerar 181.
KUPDAGBB
Returnerar antalet dagar från den första dagen för räntebetalningen för en säkerhet fram till och med betalningsdagen.
Syntax
KUPDAGBB(Betalning; Förfallodag; Frekvens; Bas)
Avräkning är värdepapprets inköpsdatum.
Förfallotid är det datum som värdepappret förfaller (upphör att gälla).
Frekvens är antalet räntebetalningar per år (1, 2 eller 4).
Exempel
Ett värdepapper köps 2001-01-25; förfallodagen är 2001-11-15. Räntan betalas halvårsvis (frekvensen är 2). Hur många dagar är det om daglig ränteberäkning (bas 3) används?
=KUPDAGBB("2001-01-25"; "2001-11-15"; 2; 3) returnerar 71.
KUPDAGNK
Returnerar antalet dagar från betalningsdatumet till nästa räntedatum.
Syntax
KUPDAGNK(Betalning; Förfallodag; Frekvens; Bas)
Avräkning är värdepapprets inköpsdatum.
Förfallotid är det datum som värdepappret förfaller (upphör att gälla).
Frekvens är antalet periodiska räntebetalningar per år (1, 2 eller 4).
Exempel
Ett värdepapper köps 2001-01-25; förfallodatum är 2001-11-15. Ränta betalas per halvår (frekvensen är 2). Hur många dagar är det till nästa räntebetalning om daglig ränteberäkning (bas 3) används?
=KUPDAGNK("2001-01-25"; "2001-11-15"; 2; 3) returnerar 110.
KUPFKD
Returnerar datumet för räntedagen som infaller före betalningsdatumet. Formaterar resultatet som ett datum.
Syntax
KUPFKD(Betalning; Förfallodag; Frekvens; Bas)
Avräkning är värdepapprets inköpsdatum.
Förfallotid är det datum som värdepappret förfaller (upphör att gälla).
Frekvens är antalet räntebetalningar per år (1, 2 eller 4).
Exempel
Ett värdepapper köps 2001-01-25; förfallodatum är 2001-11-15. Ränta betalas per halvår (frekvensen är 2). Vilket var räntedatumet före inköpet om daglig ränteberäkning (bas 3) används?
=KUPFKD("2001-01-25"; "2001-11-15"; 2; 3) returnerar 2000-15-11.
KUPNKD
Returnerar datumet för den första räntedagen som infaller efter betalningsdatumet. Formaterar resultatet som ett datum.
Syntax
KUPNKD(Betalning; Förfallodag; Frekvens; Bas)
Avräkning är värdepapprets inköpsdatum.
Förfallotid är det datum som värdepappret förfaller (upphör att gälla).
Frekvens är antalet periodiska räntebetalningar per år (1, 2 eller 4).
Exempel
Ett värdepapper köps 2001-01-25; förfallodagen är 2001-11-15. Räntan betalas halvårsvis (frekvensen är 2). När blir nästa räntedatum om daglig ränteberäkning (bas 3) används?
=KUPNKD("2001-01-25"; "2001-11-15"; 2; 3) returnerar 2001-05-15.
PERIODER
Returnerar antalet perioder för en investering baserat på periodiska, konstanta betalningar och en konstant ränta.
Syntax
PERIODER(Ränta; Betalning; Nuvärde; Slutvärde; Typ)
ränta är räntesatsen för en periods betalning.
Betalning är den konstanta annuitet som betalas under varje period.
Nuvärde är det nuvarande värdet av varje betalning.
Slutvärde (valfritt) är det framtida värde som uppnås vid den sista periodens slut.
Typ(valfritt) är förfallodatumet för betalningen i början eller slutet av perioden.
In the LibreOffice Calc functions, parameters marked as "optional" can be left out only when no parameter follows. For example, in a function with four parameters, where the last two parameters are marked as "optional", you can leave out parameter 4 or parameters 3 and 4, but you cannot leave out parameter 3 alone.
Exempel
Hur många betalningsperioder omfattar en betalningstid vid en periodisk räntesats på 6%, en periodisk betalning på 153,75 valutaenheter och ett nuvärde på 2 600 valutaenheter?
=PERIODER(6 %; 153,75; 2600) = -12,02. Betalningsperioden sträcker sig över 12,02 perioder.
RBETALNING
Beräknar de periodiska amorteringarna för en investering med regelbundna betalningar och en fast ränta.
Syntax
RBETALNING (Ränta; P; Perioder; Nuvärde; Slutvärde; Typ)
ränta är räntesatsen för en periods betalning.
P är den period för vilken ränta på ränta ska beräknas. P=BETALNING om räntan på räntan ska beräknas för den sista perioden.
Perioder är det totala antalet perioder då annuiteter betalas.
Nuvärde är det nuvarande värdet av varje betalning.
Slutvärde (valfritt) är det slutliga värde (framtida värde) som ska ha uppnåtts när alla betalningar är gjorda.
F (valfritt) är förfallotidpunkten. F = 1 om betalningen görs under periodens början; F = 0 (standardvärde) om den görs vid dess slut.
Exempel
Hur stor är förräntningen under den femte perioden (året), om den konstanta räntan är 5% och nuvärdet är 15 000 valutaenheter? Den periodiska betalningstiden är sju år.
=RBETALNING(5 %; 5; 7; 15000) = -352,97 valutaenheter. Ränta på ränta under den femte perioden (det femte året)är 352,97 valutaenheter.
RRI
Beräknar räntan som resulterar från avkastningen från en investering.
Syntax
RRI (P; Nuvärde; Slutvärde)
P är det antal perioder som krävs för att beräkna räntesatsen.
Nuvärde är det nuvarande (aktuella) värdet. Kontantvärdet är insättningens storlek, eller det aktuella kontantvärdet för en naturaförmån. Ett positivt värde måste anges som insättningens värde, dvs. insättningen får inte vara 0 eller <0.
Slutvärde bestämmer insättningens önskade kontantvärde.
Exempel
För fyra perioder (år) och ett kontantvärde på 7 500 valutaenheter, ska räntesatsen på avkastningen beräknas om det framtida värdet är 10 000 valutaenheter.
=RRI(4;7500;10000) = 7,46 %
Förräntningen måste uppgå till 7,46% för att 7 500 valutaenheter ska bli 10 000 valutaenheter.
RÄNTA
Returnerar den konstanta räntesatsen per period för en annuitet.
Syntax
RÄNTA(Perioder; Betalning; Nuvärde; Slutvärde; Typ; Gissning)
Perioder är det totala antalet perioder då betalningar görs.(betalningsperiod).
Betalning är den konstanta summa (annuitet) som betalas under varje period.
Nuvärde är det nuvarande värdet av varje betalning.
Slutvärde (valfritt) är det framtida värde som uppnås när samtliga periodiska betalningar gjorts.
Typ (valfritt) är förfallodatumet för den periodiska betalningen, i början eller slutet av en period.
Gissning (valfritt) bestämmer det uppskattade värdet av räntan med cirkulär beräkning.
In the LibreOffice Calc functions, parameters marked as "optional" can be left out only when no parameter follows. For example, in a function with four parameters, where the last two parameters are marked as "optional", you can leave out parameter 4 or parameters 3 and 4, but you cannot leave out parameter 3 alone.
Exempel
Hur stor är den konstanta räntesatsen vid en betalningstidsrymd på 3 perioder, om 50 valutaenheter betalas regelbundet och nuvärdet är 900 valutaenheter?
=RATE(3;-10;900) = -75.63% The interest rate is therefore 75.63%.
SLUTVÄRDE
Returnerar slutvärdet av en investering baserat på periodiska, konstanta betalningar och en konstant räntesats.
Syntax
Slutvärde(Ränta; Perioder; Betalning; Nuvärde; Typ)
ränta är räntesatsen för en periods betalning.
Perioder är det totala antalet perioder (betalningsperiod).
Betalning är den annuitet som betalas regelbundet per period.
Nuvärde (valfritt) är investeringens( nuvarande) kontantvärde.
Typ (valfritt) anger om betalning ska ske i början eller slutet av en period.
In the LibreOffice Calc functions, parameters marked as "optional" can be left out only when no parameter follows. For example, in a function with four parameters, where the last two parameters are marked as "optional", you can leave out parameter 4 or parameters 3 and 4, but you cannot leave out parameter 3 alone.
Exempel
Hur stort är slutvärdet av en investering, om räntesatsen är 4% och betalningstiden vid en periodisk betalning om 750 valutaenheter sträcker sig över två år? Investeringens nuvärde är 2 500 valutaenheter.
=Slutvärde(4 %; 2; 750; 2500) = -4234,00 valutaenheter. Värdet är 4234,00 valutaenheter vid investeringens slut.
UDDAFAVKASTNING
Beräknar avkastningen från en säkerhet om det första räntedatumet infaller oregelbundet.
Syntax
UDDAFAVKASTNING (Betalning; Förfallodag; Emission; Första kupong; Ränta; Avkastning; Inlösen; Frekvens; Bas)
Avräkning är värdepapprets inköpsdatum.
Förfallotid är det datum som värdepappret förfaller (upphör att gälla).
Emission är värdepapprets emissionsdatum.
FörstaKupong är värdepapprets första ränteperiod.
Ränta är räntesatsen per år.
Pris är värdepapprets pris.
Inlösen är det nominella inlösningsvärdet per 100 valutaenheter.
Frekvens är antalet periodiska räntebetalningar per år (1, 2 eller 4).
UDDAFPRIS
Beräknar priset per 100 valutaenheter i nominellt värde på en säkerhet, om det första räntedatumet infaller oregelbundet.
Syntax
UDDAFPRIS (Betalning; Förfallodag; Emission; Första kupong; Ränta; Avkastning; Inlösen; Frekvens; Bas)
Avräkning är värdepapprets inköpsdatum.
Förfallotid är det datum som värdepappret förfaller (upphör att gälla).
Emission är värdepapprets emissionsdatum.
FörstaKupong är värdepapprets första räntedatum.
Ränta är räntesatsen per år.
Avkastning är den årliga avkastningen för värdepappret.
Inlösen är det nominella inlösningsvärdet per 100 valutaenheter.
Frekvens är antalet periodiska räntebetalningar per år (1, 2 eller 4).
UDDASAVKASTNING
Beräknar avkastningen från en säkerhet om det senaste räntedatumet infaller oregelbundet.
Syntax
UDDASAVKASTNING(Betalning; Förfallodag; SistaRänta; Ränta; Pris; Inlösen; Frekvens; Bas)
Avräkning är värdepapprets inköpsdatum.
Förfallotid är det datum som värdepappret förfaller (upphör att gälla).
SistaRänta är sista räntedatum för ett värdepapper.
Ränta är räntesatsen per år.
Pris är värdepapprets pris.
Inlösen är det nominella inlösningsvärdet per 100 valutaenheter.
Frekvens är antalet periodiska räntebetalningar per år (1, 2 eller 4).
Exempel
Betalning: 20 april 1999, Förfallodag: 15 juni 1999, Sista kupongdatum: 15 oktober 1998. Ränta: 3,75 procent, Pris: 99,875 valutaenheter, Inlösningsvärde: 100 valutaenheter, betalningarnas Frekvens: halvårsvis = 2, Bas: = 0
Avkastningen på värdepapperet, som har ett oregelbundet sista kupongdatum, beräknas på följande sätt:
=UDDASAVKASTNING("1999-04-20";"1999-06-15"; "1998-10-15"; 0,0375; 99,875; 100;2;0) returnerar 0,044873 eller 4,4873 %.
UDDASPRIS
Beräknar priset per 100 valutaenheter i nominellt värde på en säkerhet, om det senaste räntedatumet infaller oregelbundet.
Syntax
UDDAFPRIS(Betalning; Förfallodag; SistaRänta; Ränta; Avkastning; Inlösning; Frekvens; Bas)
Avräkning är värdepapprets inköpsdatum.
Förfallotid är det datum som värdepappret förfaller (upphör att gälla).
SistaRänta är sista räntedatum för ett värdepapper.
Ränta är räntesatsen per år.
Avkastning är den årliga avkastningen för värdepappret.
Inlösen är det nominella inlösningsvärdet per 100 valutaenheter.
Frekvens är antalet periodiska räntebetalningar per år (1, 2 eller 4).
Exempel
Betalning: 7 februari 1999, Förfallodag: 15 juni 1999, Sista kupongdatum: 15 oktober 1998. Ränta: 3,75 procent, Avkastning: 4,05 procent, Inlösningsvärde: 100 valutaenheter, betalningarnas Frekvens: halvårsvis = 2, Bas: = 0
Priset per 100 valutaenheter per värdet av ett värdepapper som har ett udda sista räntedatum beräknas så här:
=UDDASPRIS("1999-02-07";"1999-06-15";"1998-10-15"; 0,0375; 0,0405;100;2;0) returnerar 99,87829.
VDEGRAVSKR
Returnerar avskrivningen enligt den variabla degressiva metoden för en viss del av en avskrivningsperiod.
Syntax
VDB(Cost; Salvage; Life; S; End; Factor; NoSwitch)
Kostnad är tillgångens anskaffningsvärde.
Restvärde är tillgångens restvärde vid livslängdens slut.
Livslängd är avskrivningsperiodens längd för tillgången.
S är avskrivningens start. A måste anges i samma datumenhet som tiden.
Slut är avskrivningens slut.
FA (valfritt) är avskrivningsfaktorn. FA = 2 är dubbel avskrivning.
NoSwitchis an optional parameter. NoSwitch = 0 (default) means a switch to linear depreciation. In NoSwitch = 1 no switch is made.
In the LibreOffice Calc functions, parameters marked as "optional" can be left out only when no parameter follows. For example, in a function with four parameters, where the last two parameters are marked as "optional", you can leave out parameter 4 or parameters 3 and 4, but you cannot leave out parameter 3 alone.
Exempel
Hur stor är den aritmetisk-degressiva dubbla avskrivningen för en viss periodiserad tidsrymd, om anskaffningsvärdet är 35 000 valutaenheter och restvärdet 7 500 valutaenheter? Livslängden är 3 år. Avskrivningen ska beräknas fr.o.m. den 10:e t.o.m. den 20:e perioden.
=VDEGAVSKR(35000;7500;36;10;20;2) = 8603,80 valutaenheter. Avskrivningen under perioden mellan den tionde och den tjugonde perioden är 8 603,80 valutaenheter.
XIRR
Beräknar internräntan för en lista med betalningar som sker vid olika datum. Beräkningen baseras på 365 dagar per år, där skottår ignoreras.
If the payments take place at regular intervals, use the IRR function.
Syntax
XIRR(Värden; Datum; Gissning)
Värden och Datum syftar på en serie betalningar och den därmed förknippade serien datumvärden. Det första datumparet anger betalningsplanens start. Alla övriga datumvärden måste vara senare, men behöver inte komma i någon särskild ordning. Värdeserierna måste innehålla minst ett negativt och ett positivt värde (intäkter och insättningar).
Gissning (valfritt) är en uppskattning internräntan som kan anges. Standardvärde är 10%.
Exempel
Beräkna internräntan för följande fem betalningar:
A |
B |
C |
|
1 |
2001-01-01 |
-10000 |
Belopp |
2 |
2001-01-02 |
2000 |
Insatt |
3 |
2001-03-15 |
2500 |
|
4 |
2001-05-12 |
5000 |
|
5 |
2001-08-10 |
1000 |
=XIRR(B1:B5; A1:A5; 0,1) returnerar 0,1828.
XNUVÄRDE
Calculates the capital value (net present value) for a list of payments which take place on different dates. The calculation is based on a 365 days per year basis, ignoring leap years.
If the payments take place at regular intervals, use the NPV function.
Syntax
XNUVÄRDE(Ränta; Värden; Datum)
Ränta är den interna räntabiliteten för betalningar.
Värden och Datum syftar på en serie betalningar och den därmed förknippade serien datumvärden. Det första datumparet anger betalningsplanens start. Alla övriga datumvärden måste vara senare, men behöver inte komma i någon särskild ordning. Värdeserierna måste innehålla minst ett negativt och ett positivt värde (intäkter och insättningar).f
Exempel
Beräkna kapitalvärdet för de ovannämnda fem betalningarna vid en diskonteringsränta på 6%:
=XNUVÄRDE(0,06;B1:B5;A1:A5) returnerar 323,02.
ÅRSRÄNTA
Beräknar den årliga räntan som blir resultatet när en säkerhet (eller annat objekt) köps till ett investeringsvärde och säljs till ett inlösningsvärde. Ingen ränta betalas.
Syntax
ÅRSRÄNTA(Betalning; Förfallodag; Investering; Inlösen; Bas)
Avräkning är värdepapprets inköpsdatum.
Förfallodag är datumet då värdepappret säljs.
Investering är inköpspriset.
Inlösen är försäljningspriset.
Exempel
En tavla köps 1990-01-15 för 1 miljon och säljs 2002-05-05 för 2 miljoner. Basen är daglig beräkning (bas = 3). Vad är den genomsnittliga årliga räntenivån?
=ÅRSRÄNTA("1990-01-15"; "2002-05-05"; 1 000 000; 2 000 000; 3) returnerar 8,12 %.